Att skriva om kroppkakor kan vara känsligt eftersom många har en koppling till denna rätt. Skrivs ordet kroppkakor in i någon av internets sökmotorer får man ca 150 000 träffar.

Kroppkakor är ett hett ämne och det finns alla varianter på recept

Nils Keyland skriver i Svensk allmogekost (149) ”Stort rykte om sig äga de öländska kroppkakorna, och man möter ej sällan den uppfattningen, att kroppkaka i allmänhet är en maträtt av specifikt öländska ursprung. Den kroppkaka vi känna från Öland är likväl ingenting annat än en föga ursprunglig form av mjölpalt med inblandning av potatis och varjehanda feta inlägg”.

Om någon tvekar om Nils Keyland har rätt gällande att det hela började med mjölpalt och att potatis sedermera tillsattes kan detta stämma eftersom Susanne Ström, Ingemar Lönnbom och Mats Kockum, (171) också skriver att de första kroppkakorna som beskrivs i Sverige (1775) kokades just på kornmjöl och vete. Det är inte förrän i mitten av 1800-talet som kroppkakor började tillagas med potatis.

Blickar man lite utanför Sveriges gränser kan liknande maträtt som kroppkaka hittas, t ex Knödel i Mellaneuropa och Zeppelinare i Baltikum. Och enligt Susanne Ström, Ingemar Lönnbom och Mats Kockum (171) tros kroppkakan ha sitt ursprung i det slaviska kulturområdet i Central- och Östeuropa.

Det hela kan nog sammanfattas med att denna typ av maträtt har varit viktig i vår matkultur, oavsett var i landet man befinner sig, med tanke på att den mättar bra genom dess innehåll med potatis (ibland inslag av något spannmålprodukt) och något animaliskt i form av fläsk eller dylikt.

Kärt barn har många namn


I Mat i Västerbotten (110) kan man läsa följande ”Palt har många skepnader och namn”. Den vanligaste förr var kornmjölsklimp som kokad i vatten och vid festligare tillfällen i buljong, serverades med vitsås och stekt fläsk. Kokad i mjölk kallades den klimpvälling. Senare tids palt, en import från Norrbotten, fick ett innehåll av rå eller både rå och kokt potatis, kornmjöl och fläsk. Det var en betydligt mer lättsmält rätt och festrätt. Inblandning av blod, lever eller rom var en näringsrikare variation av palt.”

Denna texts innehåll överensstämmer också med vad Keyland (149) beskriver, nämligen att de ursprungliga ingredienserna var mjöl, salt och vatten. Kornmjölspalt alt vetemjölspalt omskrivs från Västerbotten och Ångermanland. Med tillsättning av potatis i mjölpalten, i Västerbotten, blev namnet potatispalt.

Ibland finner man recept på Kams. Kams är den vanligaste östnorrländska benämningen på all palt (149).

Hur var det nu med kroppkakorna?

Att kroppkakor engagerar kan man förstå genom att det finns Kroppkakans vänner, Kroppkakegille etc. Den stora frågan är om det ska vara gråa eller vita kroppkakor?

De vita görs av kokt potatis och de grå görs av riven, rå potatis. Vill man hålla på de gamla traditionerna är det de grå som gäller enligt Susanne Ström, Ingemar Lönnbom och Mats Kockum (171).

Vid litteratursökningen fann vi att majoriteten av kroppskakerecept är gjorda på kokt potatis alternativt halvkokt, som det ibland står skrivet i recepten, och det är ju intressant. Men för att tillgodose alla smaker presenterar vi ett recept på kroppkakor med både rå och kokt potatis. Vi valde sedan att presentera kroppkakerecept från 1900-talets början och avlutar med Emil Hagdahls kroppkakerecept från 1879.

Kroppkakor, grå ca 20 stycken

5 kg vinterpotatis
1 kg kokt kall riven potatis
vetemjöl efter behov så att smeten blir tillräckligt fast
6 tsk salt
500 g rimmat, ganska fett fläsk
3 gula lökar, hackade
stött kryddpeppar, efter smak

Beredning
Riv och krama den råa potatisen i silduk. Spara vattnet och låt stärkelsen sjunka, den blandas i smeten. Tillsätt den rivna kokta potatisen, mjöl och salt. Mjölet håller ihop smeten, men mindre mjöl ger mer potatissmak. Arbeta smeten hastigt. Forma till runda bollar och fyll dem med fläsk, lök och kryddpeppar. Lägg kroppkakorna i rikligt med kokande och lätt saltat vatten och låt dem koka ca 30 minuter.
Källa: 171

Kroppkakerecept från 1900-talets början

1 hg lätt saltat fläsk
½ hg rökt saltat fläsk
½ msk hackad lök
1 krm vitpeppar, malen
½ l kokt potatismos (ungefär 1 l rå potatis)
1 ägg
2 tsk salt
1 hg vetemjöl
20 gr vetemjöl (till utbakningen)

Att koka kroppkakorna uti
1 l vatten
½ msk salt

Beredning
Fläsket skäres i fina tärningar och stekes med löken. Pepparn nedröres, och fläsket sättes på ett svalt ställe, så att flottet stelnar.
Potatisen sköljes och kokas. Då den är färdig avhälles allt vattnet mycket noga, varefter den skalas och söndermosas med en gaffel, medan den ännu är varm. Ägget vispas med saltet och blandas med potatisen, då den kallnat. Vetemjölet nedröres litet i sänder, och degen arbetas 5 minuter. Degen rullas därefter ut, och man skär av 18 lika stora bitar, vilka plattas ut med handen till runda kakor. I varje sådan kaka lägges så mycket av fläsket, att det räcker till alla kakorna. Därefter sammanviks de. Man får mycket noga tillse, att kakorna lägges väl tillsammans, ty de går annars upp vid kokningen, och fläsket rinner då ut. När alla kakorna äro färdiga, nedläggas de i kokande saltat vatten och får sakta koka utan lock 15 á 20 minuter.
Kalla kroppkakor skäres itu, stekas och kunna då användas till frukost- eller kvällsrätt.
Källa 125

Kroppkakor

6 personer
1½ l potatis
salt
120 g ägg, 2 ägg
200 gr hvetemjöl
2 hg fläsk eller rökt skinka
½ tsk hvitpeppar
2 lökar

Beredning
Potatisen skalas och kokas, vattnet borthälles, den röres till mos och får svalna. Ägg, salt och en del af mjölet iröras. Resten lägges på bakbordet, där degen arbetas till lagom fasthet. (Bör hållas så lös som möjligt.) Degen utkaflas till 1 cm tjocklek, och med ett glas eller rundt mått uttagas små kakor. På hvarje kaka lägges en tesked af fläsket, som skurits i små tärningar, och löken, som hackats och brynts tillsammans med fläsket. Litet hvitpeppar tillsättes fläsket. Kakorna sammansvikas och formas till platta bullar, som läggas i kokande, saltat vatten och sakta koka, tills de komma upp till ytan. Man bör endast ilägga några åt gången. Ätas varma med skirat smör eller smörsås. Kunna också stekas, när de bli kalla.
Källa 127

Kroppkakor

1½ liter potatis, vatten
1 tsk salt
1 tsk socker
3 hg vetemjöl
2 hg fläsk (helst något rökt)
1-2 lökar
1 msk flottyr
¼ tsk vitpeppar

Beredning
Potatisen skalas, kokas och mosas sönder samt smaksättes med salt och socker. Då potatismoset kallnat, inarbetas större delen av mjölet. (En del sparas till utbakningen). Löken skalas, hackas och fräses i flottyren, tills lökskärpan bortgått, varefter fläsket, skuret i tärningar, lägges i att lätt brynas, och pepparn tillsättes. Potatisdegen utkavlas till omkring 1 cm tjocklek och uttages med runt mått eller med ett glas till kakor. På en dylik kaka lägges ungefär en tsk av det brynta fläsket, en annan kaka lägges ovanpå, och kanterna tryckas tillsammans. De hoptryckta kanterna krusas med kniv eller tesked. Kroppkakorna läggas i kokande, saltat vatten att sakta koka 10-15 minuter. Serveras med skirat smör eller sås, kokt av flottyr, mjöl och kroppkakspad.
Källa 51

Vi avslutar odysseén av kroppkakerecept med recept från själve Charles Emil Hagdahl, författare till ”Kokkonsten som vetenskap och konst” (1879).

4 till 6 ägg
rökt skinka eller fläsk
rökt medvurst
2 skålpund. 75 ort mjöl
1 kanna halfkokt, rifven potatis
37 tum mjölk
salt
peppar
nejlikor

Beredning
Potatisen blandas med äggen, 2 skålpund av hvetemjölet jemte mjölken samt arbetas till en deg, hvilken utrullas aflång på bakbordet i det öfverblifna mjölet samt afskäres i bitar, hvilka rullas och tillplattas. Fläsk och medvurst skäres i fina tärningar, bräckas och få afrinna, hvar efter de beströs med kryddorna. I hvarje kroppkaka göres en fördjupning och en tesked fläsktärningar inlägges deri, hvarefter kakan igen igenstrykes. Kroppkakorna läggas i kokande vatten med litet salt och kokas i slutet kärl. Man profvar om de äro färdiga genom att sticka deri med en vispqvist; om den är torr, när den utdrages, är kakan färdig. Serveras med smält smör.

1 skålpund = 425 g = 32 lod = 100 ort
Källa: 138

Skriver man om palt är det ett måste att ha med Pitepalten. Följande recept är hämtad ur ”Den svenska maten” Jordbrukets provkök o LTs förlag ISBN 91-96-36-01790-6.

Pitepalt

10-12 medelstora potatisar (ca 1 kg)
2 dl kornmjöl
2 dl vetemjöl
2 tsk salt

Fyllning
200 g rimmat sidfläsk

Kokning
Vatten
1,5 tsk salt/l vatten.

Beredning
Skala potatisen och riv den fint. Låt den rinna av väl i en sil. Blanda potatis, mjöl och salt till en lös smet. Skär fläsket i små tärningar. Forma bullar av smeten. Ta ev mera mjöl om bullarna är för kladdiga. Gör en fördjupning i bullarna och fyll med fläsk. Rulla in fyllningen. Koka bullarna i lättsaltat sjudande vatten ca 1 tim. Servera med smält smör och lingonsylt.
”Jag har tagit bort en hackad lök som är med i bokens recept. Som jag känner pitepalten så har man inte lök i den” – Ingemar Nilsson, f.d. potatisrådgivare och med i referensgruppen för projektet.

Min mammas paltrecept

6 råa potatisar
5 kokta kalla potatisar
1 dl mjölk
1,5 tsk salt
3 dl grahamsmjöl
3-5 dl kornmjöl

Fyllning
1-2 hg fläsktärningar, saltade
Alternativt rimmat sidfläsk

Beredning
Riv den råa potatisen, låt stå en stund och häll av vätskan. Mosa den kokta potatisen. Tillsätt mjölken.
Blanda alltsammans men spara lite av kornmjölet. Degen ska vara så kladdig att den precis går att hantera. Med för mycket mjöl blir palten hård.
Kokas 30-60 min i lätt saltat vatten beroende på storlek. (När palten flutit upp får den koka ytterligare 5-10 minuter.)
Källa: XX – Ingemar Nilssons mamma

Potatispalt

Färsk potatis tvättas och borstas väl, gammal potatis råskalas, sköljes och rives på rivjärn. Potatisen ställes att sjunka, varefter vattnet avhälles. I potatisen nedröres sedan mjölk (eller vatten), korn- och vetemjöl, tills den ganska fast deg erhålles. Salt tillsättes. Smeten formas sedan till runda paltar, vilka kokas i saltat vatten omkring en halv timma. Om man så vill, kan lite brynt fläsk läggas i palten före kokningen. Serveras med smör eller lingonsylt.
Källa 96

Potatisklimp

Potatisklimp tillagades redan på 1700-talet i Sverige och serverades i soppa (28). De tillagas på ungefär på samma sätt och ingredienser som Gnocci ingredienser. Skillnaden är att potatisklimp innehåller mindre andel vetemjöl och mer smör. Kryddningen varierar. I flera recept används hackad persilja vilket blir gott och fint i soppan. Även muskot, lök, bittermandel, socker, salt och kardemumma nämns.

Klimpar i soppa

Anna Maria Rückerschöld skriver i sin hushållsbok från 1790 (28) ; ”Sedan potaterne är kokade och skinnet avtaget, arbetar man sönder dem på ett rent bord med en gaffel tills de börja hårdna. Då slås så mycket skirt smör därtill som man tycker vara lagom. Då smöret är inarbetat rörs 3 ägg, ett i sänder in tillsammans med några skedblad gott vetemjöl, lite socker och salt. Därav tagas med en sked små klimpar och läggas i soppa, kokas och vändes varligt tills man finner dem färdigkokade”.

Potatisklimpar

I Den snälla köksan, ”Enkla anwisningar huruledes tarfliga hushåll bäst skötas i städerna och på landet” från 1858 (165), finns följande beskrivning ”Till 15 à 20 rifna kokta potäter tages ett halft skålpund skirdt smör, 4 ägg samt litet persilja och salt, hvilket arbetas till en deg. Den sålunda beredda degen öfverströs med mjöl och med en sked tagas små klimpar, hvilka sedan kokas i salt vatten”. (Ett skålpund motsvarar ca 0,425 kg).

Receptet ovan omräknat till ca 4 portioner:
250 g kokt potatis
25 g smör
1 ägg
Ca 3 msk vetemjöl eller så mycket det behövs
Hackad persilja

Beredning
Pressa eller riv den kokta potatisen. Arbeta in smör och därefter ett ägg, hackad persilja och lite salt. Strö på vetemjöl, mängden anpassas efter hur potatisen är. Ta en matsked och gör klimpar som lägges i kokande salt vatten. Klimparna ska koka ca 10 min. Potatisklimparna kan serveras på ett fat bredvid och man själv lägger ner dem i soppan eller så läggs de i soppan precis innan servering.

I Hildas kokbok 1887 (196) skriver författaren

ehuru klimpar i soppor numera anses tämligen gammalmodiga, torde de ha åtskilliga vänner”

Men potatisklimpen fortlevde, vi finner dem även i DeaForsbergs receptsamling från 1919 ”107 sätt att tillaga potatis” (244).

Potatis klimp

Från ”107 sätt att tillaga potatis” av Dea Forsberg, 1919.
160 gram kokt riven potatis
50 gram smör
1 ägg
salt
persilja
riven bittermandel

Beredning
Potatisen blandas väl med det smälta smöret, sedan iröres ägget, salt, lite hackad persilja och mandel, om man så vill, varpå smeten får stelna något. Av densamma formas sedan små klimpar på ett mjölat skärbräde, vilka kokas några minuter i saltat vatten och serveras till enklare köttsoppor.
Källa: 244

I flera receptsamlingar med bygdemat finns potatisklimp omnämnd, i ”Som bonapia och kogefru” på Österlen kring sekelskiftet (63). Potatisklimpen bestod av mosad potatis, ägg och lite vetemjöl. Kryddning varierade ibland persilja, ibland kardemumma. Riven muskotnöt och mjukt fräst lök är en annan kryddning (148).

Print Friendly, PDF & Email