Gotland och Öland
Kurt Genrup m fl (154) beskriver väldigt bra potatisens roll för matkulturen på Gotland. Till måltiderna före potatisens ingång i hushållet serverades ofta bröd men när potatisen kom tog den en större och större plats och till slut var den en naturlig del på tallriken. Genrup menar att denna förändring har markant bidragit till att ändra hela strukturen av hur måltiderna serveras och är uppbyggda.
Genrup m fl gör också kopplingen att detta gäller inte bara Gotland utan även hela landet. I ”Mat och måltidsseder på Gotland” (154) finns ett citat från Hushållningssällskapets hemkonsulent som på 1940-talet beskrev Gotländska kosthållet på följande sätt –
”Fläsk och potatis den ena dagen och potatis och fläsk den andra”
Detta citat kan nog många skriva under på. I Sveriges kustsamhällen kan nog fläsket enkelt bytas ut mot sill/fisk.
Kroppkakor kopplas idag ofta till Öland. Nils Keyland skriver i sin bok Svensk Allmogekost (149) ”Stort rykte om sig äga de öländska kroppkakorna, och man möter ej sällan den uppfattningen, att kroppkaka i allmänhet är en maträtt av specifikt öländska ursprung. Den kroppkaka vi känna från Öland är likväl ingenting annat än en föga ursprunglig form av mjölpalt med inblandning av potatis och varjehanda feta inlägg”.
Med tanke på denna formulering är det inte konstigt att traditionen att servera kroppkakor även finns på Gotland.
Småland
Uttalanden från Landshövdingen och Hushållningssällskapet i Jönköpings län från den tiden visar på att potatisodling blev allmän i början av 1800-talet. Under perioden 1802-1820 fyrdubblades potatisarealen. Användning av potatis till brännvin drev på utvecklingen (250). I ”Historiska muséets samlingar av intervjuer” (139) som berör mat och hushållning finns många citat som visar på att nöden var stor ibland. Bland annat kan man läsa att gröt kokades av potatisblad och våfflor gjordes av gröna potatisäpplen och riven potatis. (Småland, Västra härad, Hjelmesryd socken).
