De första potatisarna som importerades av spanjorerna var av arten: Solanum Tuberosum subsp. Andigena.
Denna art hade sitt ursprung nära ekvatorn och var anpassad till korta dagslängder under växtsäsongen. Genom frösådd kom det fram en stor variation av lokalraser och man kunde efterhand välja sorter som var bättre och bättre lämpade för europeiska förhållanden, som gav tidigare och därmed större skörd. Den potatis som kom till kontinental Europa under slutet av 1500-talet var en rödskalig potatis.
Det var först under 1800-talet som man importerade Solanum Tuberosum subsp. Tuberosum från Chile. Subsp.Andigena och subsp.Tuberosum är två underarter till Solanum Tuberosum. Subsp. Tuberosum kom att bilda grunden för det moderna avelsarbete och de nya sorter som togs fram med början från några decennier in på 1800-talet.
De första potatisarna som importerades till Sverige var i första hand rödskaliga av underarten Andigena.
Under 1700-talet nämns inte så mycket om olika sorter. I litteraturen omnämns t ex tre ”sorter”: rödskaliga, vitskaliga med vit respektive gul köttfärg (ex Cronstedt, 1764). Carl Fred. Lund (172) beskrev i sin skrift: ”Om Potatoes eller Jordpäron”, en sortjämförelse mellan röda, vita vitköttiga respektive gulköttiga potatisar. I Linköpingstrakten hade man från början endast röda potatisar: ”som man härstädes, så wida mig veterligt är, allena haft de röda Jordpäron, så har planteringen icke vunnit särledes god framgång, emedan de gifwa en besk smak efteråt i halsen när de ätas kokta, hwilken de öfrige slagen icke med sig föra…..”Jag har sökt utröna skillnaden emellan dessa gula och hvita Jordpäron i anseende till godheten, och funnit samma skilnad vara ganska liten eller ingen, dock wil man tycka, att de gula äga mjällare smak som dock av få lärer kunna kännas hälst när de äro kokte, äro båda slagen gula.”
Solanum tuberosum ssp. andigena
Genom frösådd och urval fick man efter hand fram ett stor variation av lokala sorter. Man hade röda och vita samt blåaktiga potatisar och benämnde dessa efter olika färg, form etc. I en skrift av G.F. Hjortberg (1776), anges t ex: Långa Röda, Runda Röda, Långa vita, Runda Vita, Blåaktiga osv. Vid sekelskiftet 1800 fanns i Europa 100-talet olika sorter men siffran är mycket osäker då uppdelning och benämningar var mer beskrivande, enligt ovan.
Under 1600 och 1700-talen hade man utnyttjat Solanum Andigena för frösådd, urval och anpassning till Europeiska förhållanden. Under de 200 åren hade Andigena anpassats till europeiska breddgrader så att den gav tidigare knölsättning och rikligare skörd.
Ännu vid mitten av 1800-talet är sortnamnen oftast enbart beskrivande (252), med namn som t ex: Blåpotatis, Jättepotatis, Paltpotater, Rosenpotatis, Sockerpotäter. Den explosionsartade ökningen av odlingsarealerna från början av 1800-talet samt även bladmögelkatastrofen vid mitten av 1800-talet föranledde säkert ökat intresse för sortförädling med urval för högre avkastning samt för ökad motståndskraft/resistens mot sjukdomar.
Vad är en sort och hur uppkommer den?
Early Rose blommande
Potatisen kan föröka sig dels sexuellt genom blomning och fröbildning och dels vegetativt genom stamknölar där växten samlat näring för att få en bra start inför nästa växtsäsong. Vid blomning och korspollinering blandas de olika generna så att nya sorter kan uppstå. Olika växter har, utöver den sexuella förökningen, olika metoder för att samla näring inför kommande växtsäsong: näringsrika rötter, rotfrukter, lökar etc.
Potatisarna under en viss planta är genetiskt identiska och bildar en klon. Alla potatisarna i ett fält som är framdragna ur en viss potatisplanta tillhör samma klon. Om dessa potatisar skiljer sig från andra potatisar så har man en egen sort. Emellertid kan även vegetativa genförändringar – mutationer – uppstå och det förekommer ganska ofta hos potatis. Exempel på förändringar ges av Hellbo och Esbo i Våra Potatissorter (216) som annan blomfärg, bladform, skalfärg och form på potatisen etc.
Även från ett fält med potatisar ur samma klon kan man genom frösådd få fram nya sorter då generna kan vi pollineringen ha kombinerats annorlunda än hos moderplantan.
Svenska lantsorter/landskapssorter
Den ursprungligen importerade potatisen utnyttjades som utsäde och man tog även frön från dessa plantor. Genom enträget urval från frösådda plantor etablerades olika lokala ”lantsorter” ofta med okänd härstamning och ibland med anor direkt från Alströms eller andras, importer vid början/mitten av 1700-talet. Det förekom säkerligen även förändringar genom mutationer vilket bidrog till ytterligare varianter/lokalsorter av det från början utnyttjade materialet.
Lantsorterna kan ses som kultursorter som var anpassade efter lokala odlingsförutsättningar. Ofta fanns flera olika lokala namn på de sorter som var mera spridda.
Björna, fröplanta
Exempel på lantsorter är med beskrivningar hämtade från Potatis i Norden (252) alternativt från Hellbo o Esbo (216), Hugo Osvald (254) samt Hagberth (255).
- Gammal Svensk Röd. Potatisen härstammar med säkerhet från de allra tidigaste importerna till vårt land. Knölen är bucklig och rund – rundoval med djupa ögon. Skalet är brunrött och köttfärgen är gul med emellanåt röda partier i köttet. Potatisen har flera olika lokala namn såsom t ex: Västerbottens Röd, Ohs, Visingsöpotatis m fl.
- Backpotatis, gammal lantsort som odlats i Norrlands kustland. Knölen är rund-rundoval med grunda ögon. Skalet är gult och köttfärgen starkt gul. Synonymer som: Norrbottenpotatis, Hälsingepotatis.
- Björna, sannolikt en mycket gammal lantsort, odlats i Jämtland. Knölen är rund-oval och ganska bucklig, skalet mörkt blått och köttfärgen ganska starkt gul. Mjölig.
- Rödbrokig Svensk, lantsort som odlats främst i Småland. Knölen är rund, bucklig och med djupa ögon, mörkt rött skal och vit köttfärg.
- Röda Krokar. Gammal lantsort som odlats i Jämtland, samt även i Värmland, Dalarna o Västerbotten. Knölen är långoval med utdragen och krökt navelända. Skalfärgen är brunröd, ögon grunda och gul köttfärg. Synonym: Röd Mandel.
- Gullöga, gammal lantsort som var vanlig i vissa delar av norra Sverige, spec Jämtland. Små likformade runda – rundovala knölar med vitt/rödfläckigt skal och gult kött.
- Jämtlands Vit, gammal lantsort som antas härstamma från Alströmers import på 1720 talet. Jämtland, även Härjedalen, Medelpad. Rund-oval, ganska bucklig knöl med djupa ögon. Skalet är gult liksom köttfärgen. Synonymer: Delbopotatis, Gammal Vitpotatis, Jockmokk.
- Leksands Vit, gammal lantsort som antas härstamma från Alströmers import och lär ha odlats på hans gård Nolhaga.
- Rättviks Röd, syn: Rättviks, Röd Dala m m. Antas härstamma från Alströmers import på 1720-talet.
- Mandel. Namnet Mandel får enligt Hellbo och Esbo (216) ”uppfattas som en kollektiv benämning på viss typ av potatissorter”. Dessa karaktäriseras avlånga, mot naveländan utdragna knölar med tunt, slätt skal, grunda ögon och starkt gul köttfärg. Förekommer med gult, rött respektive blåviolett skal.
- Blå Mandel, sannolikt mycket gammal lantsort som odlats allmänt i Västerbotten, Norrbotten och Lappland, lär ha varit den mest odlade sorten innan gulskalig Mandel kom under slutet av 1800-talet. Lång-oval knöl med blåviolett skal och gul köttfärg.
- Blå Dalsland, gammal lantsort som var vanlig i Dalsland, Värmland och Bohuslän. Knölen är rund-oval med mörkt blått skal och vit köttfärg. Mjölig.
- Luröpotatis, gammal lantsort som odlas på Lurö och Värmlandsnäs. Blå-violett skal och gulvit köttfärg. Mjölig.
De flesta av de nämnda lantsorterna har ”gamla” anor, dvs att de härör från sortmaterial före import av Solanum Tuberosum subsp.Tuberosum från början av 1800-talet. För dessa kan man utgå från att de samtliga är av underarten Andigena. Därav den oftast buckliga ytan och mer eller mindre djupa ögonhålorna. Det förekommer även olika skalfärg samt varierande form, se bildgalleri. Köttfärgen är oftast vit eller gulvit och konsistensen vid kokning ofta mjölig.
Det förekommer ett antal olika lokala namn. Det kan i vissa fall vara svårt att med säkerhet skilja på om det är olika synonymer på en enskild sort eller om de olika lokalsorterna skiljer sig åt genetiskt. Då man analyserar den genetiska bakgrunden gör man det via ett antal genmarkörer. Är dessa lika antar man att det är en och samma sort. Det kan fortfarande vara vissa gener som via mutationer skiljer sig åt och kan ge upphov till morfologiska skillnader som t ex annorlunda blom- eller skalfärg, form eller dylikt. De gamla lantsorterna är även smittade med virus i olika utsträckning vilket gör morfologiska jämförelser osäkra.
T ex Luröpotatis har odlats under lång tid på Lurö utanför Värmlands Näs. Sorten har visat sig vara identisk för de genmarkörer som analyserats, med t ex Arran Victory, en sort som lanserades efter första världskriget. Ändock kan man inte utesluta att det kan finnas vissa genetiska skillnader efter t ex vegetativ mutation hos lokalsorten.
Vid en sortprovning på Bodaholm, Värmlandsnäs, i samband med skördefest under sommaren 2017, bjöds på smakprover från flera av de gamla lantsorterna: Gammal Svensk Röd, Backpotatis, Björna, Gullöga, Jämtlands Vit samt Luröpotatis, tillsammans med flera moderna sorter. Ett samlat intryck från provningen var att det var påfallande många av besökarna som uttryckte sitt starka gillande för de gamla lantsorterna.
Rödbrokig Svensk
Leksands vit
Blå Dalsland
Björna
Gammal Svensk röd
Jämtlands vit
Import av Solanum Tuberosum subsp. Tuberosum
Under 1800-talet importerades Solanum Tuberosum subsp.Tuberosum från Chile, den sort som var anpassad för längre dagsljuslängd så som är i Europa. Med S. Tuberosum kom de riktigt tidiga sorterna, jämnare skal och ännu högre avkastning.
Efter hand under 1800-talet uppstod ett mer organiserat avelsarbete där man dels gjorde urval av lämpliga sorter från fröplantor och sedan genom korspollinering försökte kombinera bra egenskaper hos olika sorter för att få fram ännu bättre sorter. Man importerade även nya sorter av Solanum Tuberosum från Chile i försök att få, större urval för att finna lämpliga, nya sorter.
Ursprungssorter
H Esbo (253) definierar olika stamlinjer till ursprungssorter som togs fram under 1800-talet (1830 – 1875). Flera av dessa ursprungssorter har sedan kombinerats på olika sätt genom korspollinering och urval och lagt grunden till de moderna sorter vi har i dag. Exempel på dessa sorter är:
- Fröplanta från Blue Don, en skotsk lantsort från den gamla engelsk-nordamerikanska stammen
- Fröplanta från Fluke samt Patersons Victoria från annan äldre engelsk-nordamerikansk stam
- Rough Purple Chili och Garnet Chili från yngre engelsk-nordamerikanska stammen
- Erste von Nassergrund från den gamla kontinental-europeiska stammen
Victoria (Patersons Victoria) är en sort som togs fram 1853 av den legendariske förädlaren William Paterson. Denna sort har utnyttjats som ena av föräldrarna till ett stort antal nya sorter.
Early Rose är en amerikansk sort som togs fram 1867 genom urval från fröplantor: Rough Purple Chili samt Garnet Chili. Med Early Rose som ena föräldrasorten har sedan vid korspollinering skapats ett stort antal nya sorter, ofta i kombination med Patersons Viktoria. Early Rose är en tidig sort som odlats som färskpotatis. Knölen är oval med ljusrött skal och vitt kött. Den har ett antal synonymer såsom t ex: Rosen, Tidig Rosen, Amerikanare, Röda Amerikanare, Sex veckors Röd, Majdrott, Västgöta Mandel.
Early Rose
Under slutet av 1800-talet börjar det dyka upp nya, förädlade sorter. Exempel på dessa är: Early Puritan, Up To Date, Magnum Bonum, Imperator och Erste von Frömsdorf (253). Kring sekelskiftet rådde ett intensivt arbete med att ta fram nya sorter, dels genom att utnyttja befintliga sorter och dels genom nya importer från Sydamerika.
Under det första decenniet efter sekelskiftet kom det fram flera sorter som skulle komma att bli betydelsefulla i odlingen, t ex: Bintje och Eigenheimer från Holland samt King Edward VII, Evergood och Majestic från England.
Här ges enbart exempel på detta arbete:
En av sorterna som togs fram är Magnum Bonum (1876). Den kom att bli en mycket viktig matpotatissort och utnyttjades dessutom i sin tur som föräldrasort för att skapa ytterligare ett antal nya sorter. En av sorterna som togs fram efter Magnum Bonum är t ex Birgitta (1924), en Svalövssort som odlats allmänt i Skåne och även i övriga Götaland.
Till höger exempel på ”stamtavla” för potatisen Magnum Bonum (H.Esbo, 253)
1900-talet
Flera av de sorter som togs fram genom mera systematiskt avelsarbete under början av 1900-talet importerades och visade sig ha en mycket god avkastningsförmåga och kom att bli långlivade och få stor betydelse inom odlingen. Flera av dem kom även att få lokala namn.
- Arran Victory, som tagits fram av förädlare Mc Kelvie från Skottland, som för övrigt svarade för flera ”Arran” sorter: Arran Chief, Arran Banner, Arran Consul.
- King Edward VII, en engelsk sort som infördes på marknaden år 1902. Sorten kom att bli mycket populär för den goda smakens skull och den är fortfarande vår största matpotatissort. Odlas i hela landet men dess känslighet för bladmögel/sjukdomar har bidragit till att sorten inte odlas i större utsträckning i de mest intensiva odlingsområdena i södra Sverige. Omfattar en stor del av odlingen i Götaland och Svealand, speciellt Dalarna – Värmland.
- Early Rose, har varit allmänt utbredd i Norden, rund-oval knöl med ljust rött skal.
- British Queen , odlas bl a I Värmland, speciellt i Klarälvsdalen under lokalnamnet Snöboll.
- Magnum Bonum, en engelsk sort som under en period i början av 1900-talet var nordvästra Europas viktigaste potatissort. Fortfarande vid mitten av förra seklet var Magnum Bonum den dominerande sorten i södra Sverige, frånsett Skåne, Halland och Blekinge (Hagberth 255).
- Up To Date, även denna en engelsk sort som vid mitten av förra seklet var allmänt odlad.
- Early Puritan, en mycket tidig amerikansk sort som länge var allmänt odlad i vårt land. Ännu under slutet av 1900 var Early Puritan en av de stora färskpotatissorterna.
- Birgitta, en Svalöfs-sort som lanserades 1923. Magnum Bonum var en av föräldrasorterna. Birgitta har varit mycket allmänt odlad i Skåne samt ganska allmänt i såväl Götaland som Svealand fram till under senare delen av 1900-talet. Knölen är välformad, rundoval-långoval, slät med grunda ögon. Sorten var bl a populär inom restaurangbranschen då den har en fast konsistens och inte kokar sönder.
- Bintje, var en av de två stora sorterna fram till slutet av förra seklet, då den av olika anledningar mer eller mindre försvann från öppna marknaden. Fortfarande största sorten som råvara till pommes frites.
Stamtavla Bintje
Vid 1950 kunde man enligt Hagberth (255) identifiera 118 olika sorter i landet. Den vanligaste sorten i södra Sverige var då Magnum Bonum, frånsett i Skåne där Svalövs- sorten Birgitta dominerade, i Halland där sorten Favorit (även: Östergyllen) dominerade samt i Blekinge: Professor Woltman (även: Tyska Röda).
Namnet Professor Woltman kunde lätt leda till förväxlingar. Gunnar Arnborg (82) berättar om en bonde som var sysselsatt med potatisplockning då en intresserad man kom på besök. Mannen sträckte ut handen för att hälsa då han samtidigt ställde frågan:
– ”Ä’ dä Professor Wohltman?
– ”Nä, dä ä’ Arne Karlsson i Tokatorp!”
Bintjen kom under senare delen av 1900-talet att bli den helt dominerande matpotatissorten i vårt land. Goda kvalitetsegenskaper och hög avkastningsnivå bidrog till detta. Sorten lanserades år 1910 av en holländsk förädlare (de Vries) och har följande härstamning (H Esbo, 253)
Arran Victory
King Edward
Birgitta
Lennart Erjefält anger i Potatis i Norden (252) certifiering av utsäde genom Statens Utsädeskontroll från 1999 års skörd. Andelen utsäde av Bintje svarade för 46% av totalen medan King Edward stod för 26%. Av övriga sorter svarade Ukama för 5,3%, Sava 2,2%, Matilda 2,1%, Folva 1,9%, Asterix 1,8% och Mandel för 1,7%. Övriga sorter svarade för 5% av certifieringen. Dessa siffror ger en bild av hur dominerande de båda sorterna Bintje och King Edward VII var vid förra sekelskiftet, sorter som togs fram nästan 100 år tidigare.
Flera av våra gamla lantsorter har levt kvar under hela 1900-talet i såväl kommersiell odling som i odling i trädgårdstäppor. En del av dessa har tillsammans med vissa tidiga sorter från början av 1900-talet blivit typiska för vissa landskap eller områden. Potatiskonsulent Ingemar Nilsson (Ingemar Nilsson, personlig kommunikation, 255) anger en del sorter som kan karaktäriseras såsom ”landskapssorter”, nämligen;
- Norrbotten: Vaikijaur, synonymt med Eigenheimer
- Norr- och Västerbotten: Gul Mandel
- Jämtland – Härjedalen: Röd Gullöga samt Jämtlands Vit (som dock varit på utgående)
- Värmland: Snöboll, synonymt: British Queen
- Mälardalen: Vit Drottning, synonymt Evergood/Eldorado
- Småland: Sorten omnämns i Willhelm Mobergs utvandrarepos. Namnet Kasjurer kan härledas från tyska sorten Kachyre, en sort som kom till Sverige omkring år 1900. Runda knölar med gult skal och köttfärg. Synonymt: Tranhultspotatis, Gulapotatis, Smörblomma, Gul Ölandspotatis. Identisk med tyska sorten Industrie.
Nordiska Genbanken
Nordiska Genbanken (NordGen) är ett samarbete mellan de nordiska länderna och är ”ett centrum för bevarande och användning av växtgenetiska resurser i de nordiska länderna”. Dess syfte är bl a att ”bevara och dokumentera den genetiska variationen i nordiskt material av växtarter av värde för jord- och trädgårdsbruk”. Flera av våra lantsorter finns bevarade i genbanken. NordGen har välvilligt ställt såväl en del potatisutsäde som bildmaterial till förfogande.
